Krokshult naturreservat hittar du utefter vägen mellan Kristdala och Mörlunda, ca 7 km efter avtagsvägen i Kristdala.
Reservatet är ett välbevarat odlingslandskap som tydligt andas småskaligt jordbruk från föregående generation och bakåt.
Stället påminde mig om min farfar som var en exemplarisk lant- och skogsbrukare och omgivningarna kring hans gård. Idag finns det knappt några sådana platser kvar. Jordbruket har förändrats och är mer intensivt både med tunga fordon och med användning av bekämpningsmedel och konstgödsel som dödar både insekter och växter. Det är en diskussion som jag inte kommer gå längre in i och beskriva hur jag känner inför det, idag vill jag bara tipsa om ett fantastiskt utflyktsmål.
Är du en fjärils och insektsälskare ska du ha kameran med dig! Här hittar du arter som vanligtvis inte längre besvärar dig med ett hembesök i trädgården. Insektslivet är stort, precis som artrikedomen av växter. 
Här hittar du växter som är fridlysta men också välkända blomster som vi sällan ser i våra stadsmiljöer längre då det klassas som ogräs. Här lever allt i samklang och Krokshult är verkligen värt ett besök för den som glömt hur riktiga ängar ser ut eller som vill påminnas om att det finns fler fjärilar än bara citronfjäril.
Vem vet… Kanske du blir biten och anlägger en miniäng hemma i trädgården för att göra gott för den biologiska mångfalden.
Vi har tyvärr förlorat 98% av våra ängar sedan jordbruket industrialiserades, så du gör verkligen en god gärning genom att anlägga en äng. Området i din trädgård behöver inte vara stort och vill du veta mer så kan du lära dig allt om att anlägga en äng på natursidan.se. Själv har jag tre stycken, alla tre i olika utföranden. Man kan behöva lite tålamod när man anlägger ängar från grunden. Det kan ta flera år innan det blir blommor och ytterligare år innan insekter och fjärilar hittar dit.
Lycka till! Både med besöket i Krokshult och i ditt arbete i bevarandet av den biologiska mångfalden ❤
Inga bin betyder ingen mat! 🐝 Jag älskar mat och vill därför ha bin!
I år har jag sått frö av kiwano som är en lite taggig grej som ger söta små gula frukter som är goda att ha i räkcocktail. Den växer slingrande och har fått ett spaljestöd i form av en gammal spade som gick i två delar under grävningen av grunden till växthuset. Ganska passande att den kunde återanvändas.
Förra året köpte jag en citronträd som har fått övervintra inne i vardagsrummet i ett soligt fönster. Den har klarat sig riktigt bra och började blomma igen med sina ljuvligt doftande blommor redan i mars.
Så har jag såklart sått en himla massa tomater. Tyvärr satte jag ut dem lite för tidigt vilket gjorde att flera av dem frös ihjäl. Kvar blev mestadels bifftomater och ampeltomater efter att mammas hundvalp slukat några av plantorna.
På tal om flamingos så är jag alldeles tokig i fågeln flamingo. Jag vet inte hur det kom sig men jag tror att det är för att jag kan se lite av mig själv i flamingon under min uppväxt. Lite ful, stor näsa och jävligt mager. De senaste åren har flamingon fullständigt tagit över varenda inredningsbutik och sporten i att hitta flamingos till flamingo-samlingen är längre inte så svår. Det finns faktiskt minst en flamingo i varje rum hemma hos mig och i trädgården vimlar det av dem. Så vill du göra mig väldigt glad någon gång så är flamingos vägen till mitt hjärta.